Sara är bäst!

Jag kan hoppa hopprep och gunga. Det är  mina intressen. Jag kan inte stava så bra, men det duger.

Jag brukar spela kula på skolan, det tycker jag är jättekul.

Ibland känner jag för att äta, då blir man tjock, om man inte äter nyttigt förstås men det gör jag inte.

På julafton brukar jag få julklappar, det är ganska kul. Jag brukar öppna dom nästan direkt. Tycker inte jag om julklappen så säger jag ju förstås inte det till den jag fick den av. Det är ju ganska oförskämt.. Inte sant...

Det händer att jag ramlar och slår mig med min cykel. Min cykel är lila och jag gillar den. Man brukar ju gilla sina saker. I alla fall.. Om jag ramlar så brukar jag gå hem och då brukar mamma eller pappa plåstra om mig. Det är ganska bra. Det är kul när folk tar hand om en. Då känner man sig värdefull. Man känner sig nästan som en juvel utan gränser.

En gång under 2004 så skaffade jag facebook. Då skrev en gammal gubbe till mig och då sa mamma att jag inte fick ha facebook längre så jag raderade mitt konto. Och om jag inte hade lyssnat så hade mina föräldrar dragit in min veckopeng som var på 20 kronor. Då kunde jag ju inte köpa mitt godis... Det fick verkligen INTE hända!

Mina vänner brukar bli sura på mig för att jag inte vill leka en lek. Det kan ha varit kurragömma. Det tycker inte jag är någe kul. Fast det tar inte dom hänsyn till.  Jag brukar ställa mig i ett hörn och gråta eftersom alla är sura på mig hela tiden.

Jag kan hitta nya vänner också, dom gillar jag. För dom verkar så himla förståndiga.

Fast dock inte alla.

Min hund bet mig häromdagen. Jag fick åka till sjukhuset och sy igen min hand. Då fick vi avliva min älskade hund. Det är bland det värsta som har hänt i hela mitt korta liv hittills!

Nu känner jag att livet flyter på bra, allt är bra, jag är glad och har världens bästa mums-mums!(dom är jättegoda)